Visuell kommunikation



Om Visuell kommunikation

Vårt första möte med studenterna från masterprogrammet i Visuell kommunikation gjorde stort intryck. De stod runt bordet och pratade om hur de tillämpar sina kärnvärderingar kring inklusivitet, pluralitet och rättvisa utifrån individens förutsättningar. På en plats där vi fann så mycket splittring och separation kände vi enighet och en gemensam önskan hos studenterna att omforma världen omkring dem. 

Studenterna var redo att ge oss mycket mer än bara information eller budskap. De var redo att berätta om omorientering, att leda oss till det som är utom räckhåll, att uppmuntra oss att vara öppna mot dem, att forma dem och formas av dem.

Familjehistorier, mångfacetterade skildringar av personer som identifierar sig som kvinnor, kronisk smärta, angelägna miljöfrågor, frågor om kulturell översättning och språk, integritet och identitet för att nämna några, tar rikt och detaljerat plats framför våra ögon. Berättelserna om människorna, tillsammans med andra livsformer, går in i varandra och flätas samman likt trädrötter.  Först bilder, skisser, anteckningar, modeller som växer till full skala – genomtänkta, detaljorienterade projekt som för en dialog med och reflekterar kring deras gemensamma (om)lärandeprocess.

Vi får dessutom uppleva dessa berättelser med flera sinnen. Våra fingrar följer linjerna i nya typsnitt, våra ögon ser otåligt på filmerna, våra kroppar träder in i och omsluts av miljön, våra händer tecknar eller binder publikationer. Om vi ska kunna omorientera oss måste vi återanknyta. Studenterna i Visuell kommunikation har modet att skapa rum för att njuta av nuet, en radikal handling i en värld där allt som inte är vinstdrivande förkastas. 

Allt gott,
Matilda Kästel och Eleni Riga, CuratorLab

Om Visuell kommunikation

Vårt första möte med studenterna från masterprogrammet i Visuell kommunikation gjorde stort intryck. De stod runt bordet och pratade om hur de tillämpar sina kärnvärderingar kring inklusivitet, pluralitet och rättvisa utifrån individens förutsättningar. På en plats där vi fann så mycket splittring och separation kände vi enighet och en gemensam önskan hos studenterna att omforma världen omkring dem. 

Studenterna var redo att ge oss mycket mer än bara information eller budskap. De var redo att berätta om omorientering, att leda oss till det som är utom räckhåll, att uppmuntra oss att vara öppna mot dem, att forma dem och formas av dem.

Familjehistorier, mångfacetterade skildringar av personer som identifierar sig som kvinnor, kronisk smärta, angelägna miljöfrågor, frågor om kulturell översättning och språk, integritet och identitet för att nämna några, tar rikt och detaljerat plats framför våra ögon. Berättelserna om människorna, tillsammans med andra livsformer, går in i varandra och flätas samman likt trädrötter.  Först bilder, skisser, anteckningar, modeller som växer till full skala – genomtänkta, detaljorienterade projekt som för en dialog med och reflekterar kring deras gemensamma (om)lärandeprocess.

Vi får dessutom uppleva dessa berättelser med flera sinnen. Våra fingrar följer linjerna i nya typsnitt, våra ögon ser otåligt på filmerna, våra kroppar träder in i och omsluts av miljön, våra händer tecknar eller binder publikationer. Om vi ska kunna omorientera oss måste vi återanknyta. Studenterna i Visuell kommunikation har modet att skapa rum för att njuta av nuet, en radikal handling i en värld där allt som inte är vinstdrivande förkastas. 

Allt gott,
Matilda Kästel och Eleni Riga, CuratorLab