Nisse Bergman

Jag arbetar i gränslandet mellan det digitala och det analoga, det diskreta och det kontinuerliga, det exakta och det probabilistiska.

Jag använder optik för att skapa ogripbara bilder. Bilder som metamorfoserar, transmogrifierar och sönderfaller när åskådaren byter perspektiv. Perceptionen, som har en underliggande tendens att föredra mönster från tidigare erfarenheter, ställs emot logikens och förnuftets kognitiva processer. I skärningspunkten finns något på samma gång både förståeligt, som obegripligt.

Detta förefaller mig vara den generella principen; verket upphör, inte när du har uttömt dess beteenderepertoar, utan när du har kartlagt gränserna för det rum som omfattar dess beteende.