Alma Broman

Det finns mycket som jag inte vet eller minns att jag tänkt. Jag gillar att glömma. Det är ett sätt att för mig att fortsätta vara nyfiken. Allt jag tänker kommer jag att tänka om, vrida och vända på tills det känns bra för stunden. Att göra samma sak om och om igen och bli frustrerad över att det blir så tråkigt, att då hitta små och mindre små sätt att variera eller tänka om för att kunna fortsätta. Det fanns en skiss, en tanke från början, men den tanken har jag glömt. Det blev till någonting annat. Jag har gjort val, jag är ansvarig för min process, men jag kan inte kontrollera den helt och kanske är det för att jag bara precis börjat förstå eller så är det okontrollerbara i sig självt en viktig del av processen.