Min konstnärliga praktik (och vardag) är starkt formad av viljan att stärka och skydda mitt minne. Grundad i en oro att längre fram tappa minnet i så stor utsträckning att jag inte skulle kunna leva på samma sätt som tidigare. Jag tror på att behandla minnet genom variation, att använda minnen så att de inte ska förtvina. Att via olika metoder bygga kopplingar för minnen att färdas och därav hitta flera sätt att orientera mig och hitta det jag behöver.
Min installation på Konstfacks vårutställning 2022 är en variation av kopplingar från mitt minne: ett arrangerat externt minne och ett arkiv av kopplingar och relationer. Installationen är ett rum bestående av väggar, golv och tak i trä. Teckning och måleri finns både utanpå och inuti, samt mindre skulpturer och föremål. Det är en miljö där jag har möjlighet att applicera och arrangera material utifrån vad som är nödvändigt.
