Allt är mittströms. Uppströms och nedströms existerar inte som början eller slut, eftersom något alltid är uppströms eller nedströms relaterat till något annat ad infinitum.
Naturligtvis existerar denna relativa positionering i flera riktningar; vägar delar sig, förlängs, korsas och löses upp i ett oändligt nätverk av relationer mellan människa, mer-än-mänskligt och mineraler. Detta är den ”kollektiva mittströmmen” — eller ”mittströmskollektivet” när deltagarna är aktiva — som förvrängs och sträcker sig över rummets och tidens geometri och de subjektiva upplevelser som uppstår ur detta.
Genom att tillämpa denna filosofi på mykoremedierings- och mykofiltrerings*-strategier, av och på en snödeponi i Stockholm, ifrågasätter mitt examensarbete förhållandet mellan urbana människor och dagvatten i städer. Det är en kritisk undersökning genom en hydrofil feministisk lins som skjuter vattenstrålar genom den ogenomträngliga mentala barriären mellan människor och större delen av deras materiella existens.
*marksanering och vattenfiltrering med hjälp av svamparnas nedbrytningsförmåga.
How do you experience time?
How can we hold each other through changes of phase?, Foto: Fredrik Sandin Carlson
Simplified system maps (what is vs. what can be)
A complex question (detail from spring exhibition)
Explanatory sketch for proposed subsurface mycofiltration net
